Jägarexamen – frågor om vapen

Förklaring: En drilling har tre pipor, i den klassiska varianten två hagelpipor bredvid varandra och en kulpipa under. Eftersom den har både slätborrade och räfflade pipor räknas den som kombinationsgevär enligt föreskrifterna. Den får därför inte vara halvautomatisk, och kombinationsgevär får inte användas med slugpatron (utom vid eftersök).

Förklaring: Det räcker inte att vikt och energi når upp till klass 2-nivån; kulan måste också vara konstruerad för att expandera. En helmantlad kula med 3,6 g och 900 J uppfyller därför bara klass 3, där konstruktionen är valfri. Patronen får användas på räv, hare och fågel, men inte på rådjur.

Förklaring: Vismut har lägre densitet än bly men är tyngre än stål. Naturvårdsverket anger att det för vismut och koppar oftast räcker att öka hagelstorleken med ett US-nummer, medan stål kräver ungefär två nummer. Ett lägre US-nummer betyder grövre hagel.

Förklaring: Sedan NFS 2023:8 får halvautomatiska kul- och hagelgevär inte användas vid jakt om längden kan minskas till under 60 cm utan att funktionen går förlorad, genom vikbar, teleskopisk eller verktygsfritt avtagbar kolv. Regeln kommer från EU:s vapendirektiv. Pumprepeterande kulgevär omfattas inte längre av kolvbegränsningen.

Förklaring: Enligt 2 kap. 19 § NFS 2023:8 får kulgevär med lampa, mörkersikte och termiskt sikte användas vid jakt på hjort, om jakten är tillåten under hela dygnet. Termiskt sikte får då bara användas i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats. Kraven på säker identifiering och säkert kulfång gäller som vanligt.

Förklaring: Vid eftersök får hagel- eller kombinationsgevär användas med slugpatron eller med hagelpatron laddad med hagel på högst 8,0 mm, på alla arter, om det behövs för att förkorta lidandet eller skydda människor och egendom. Grova hagel på mycket kort håll kan vara effektiva när djuret ligger dolt.

Förklaring: Jaktskyttets ABC anger att fötterna ska vara i stort sett parallella med 2–3 dm mellanrum och peka ungefär 45 grader höger om skjutriktningen för en högerskytt. Knäna är lätt böjda och tyngden något mer på främre benet. En högerskytt har normalt lättare att vrida sig åt vänster än åt höger.

Förklaring: Säkringen blockerar avtryckaren, slagstiftet eller hammaren beroende på konstruktion. Den är ett komplement men aldrig en garanti; ett säkrat vapen med patron i patronläget ska hanteras som om det kunde gå av. Därför ska mynningen alltid peka i säker riktning och vapnet vara patronlöst när det inte används.

Förklaring: NFS 2023:8 tillåter mörkersikte, termiskt sikte och lasersikte vid eftersök på klövvilt. Syftet är att eftersöksjägare ska kunna anpassa utrustningen efter situationen och avliva ett skadat djur snabbt och säkert, även i mörker.

Förklaring: Stockskruvar och montageskruvar kan lossna av rekyl, temperaturväxlingar och fukt. En lös stock eller ett löst montage ger sämre precision och ett träffläge som vandrar. Kontrollera dem regelbundet, gärna med momentnyckel enligt tillverkarens värden, och kontrollskjut efter justering.

Förklaring: Hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 laddade med hagelpatroner får användas på alla arter utom älg, hjortar, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, sälar, vildsvin, järv och bäver. Rådjur är alltså tillåtet, med hagel som inte är grövre än 4,1 mm. Skotthållen mot rådjur bör vara korta.

Förklaring: Ett halvautomatiskt vapen använder krutgaserna eller rekylen för att kasta ut hylsan och mata in nästa patron. Efter varje skott är vapnet alltså laddat och spänt igen. Säkra direkt, och ladda ur när skjutbehovet är över, till exempel innan du lämnar passet.

Förklaring: Framförhållning behövs eftersom målet rör sig under den tid det tar för haglen att nå fram. Jägareförbundet anger formeln avstånd gånger målets hastighet delat med haglens snitthastighet. Behovet ökar med avståndet och med målets fart. Om vapnet rör sig snabbare än målet när skottet går behövs mindre upplevd framförhållning.

Förklaring: Föreskrifterna definierar E100 som kulans anslagsenergi 100 meter från mynningen på vapnet som används. En kortare pipa ger ofta lägre utgångshastighet och därmed lägre energi än i tillverkarens tabell. Den som har kort pipa bör därför kontrollera att marginalen till klassgränsen räcker.

Förklaring: Om det dominanta ögat inte ligger i linje med spången kommer fel öga att styra vapnet. Jägareförbundet råder skytten att blunda med det feldominanta ögat sent men innan kolven når kinden, eller använda hjälpmedel som en lapp på glasögonen eller ett rödpunktssikte.

Förklaring: En mjuk kula går sönder mer vid träff och avger energin snabbt. Djurets flyktsträcka kan då bli något kortare, men köttförstöringen blir större. En hårdare kula håller ihop bättre, tränger djupare och förstör mindre kött, vilket är en fördel på större vilt.

Förklaring: Tjocka kläder gör att kolven i praktiken blir längre och lättare hakar i jackan vid anläggningen. Jägareförbundet påpekar att det ska vara lätt att lyfta vapnet till anläggning och att en för lång kolv kan fastna i armhålan. Övar du i de kläder du jagar i märker du problemen i tid och kan vid behov justera kolvlängden.

Förklaring: Enligt definitionerna i NFS 2023:8 ska en kulpatron klass 3 ha en kula på minst 2,5 gram och en anslagsenergi på minst 200 joule 100 meter från mynningen (E100). Kulan får vara konstruerad på valfritt sätt, alltså även helmantlad. Klass 3 används bland annat till räv, hare, grävling och skogsfågel.

Förklaring: Jägareförbundet beskriver liggande med benstöd som det säkraste stödet. Kroppen ska ligga rakt bakom vapnet med axlarna vinkelräta mot det, gärna med en kolvsäck. Sök alltid så många stödpunkter som möjligt och se till att pipan aldrig stöder mot stödet.

Förklaring: Grova riktmedel och stolpar är att föredra vid snabba skott eftersom de är lätta att se. Tunna hårkors är bättre vid precisionsskytte när man behöver sikta noggrant. Belysta riktmedel kan vara till fördel i skymning.