JägarklarAdaptiv förvaltning
Förvaltning där man sätter mål, följer upp resultaten med inventeringar och statistik och sedan justerar till exempel avskjutningen. Kunskapen förbättras steg för steg.
Jaktordlista – 140 termer du behöver kunna till jägarexamen
Vad betyder kulfång, skyddsjakt, E100 eller eftersök? Här förklaras jaktens och jägarexamens viktigaste begrepp kort och begripligt, med exempel och källor.
A
Afrikansk svinpest
Dödlig virussjukdom hos vildsvin och tamgrisar, utan botemedel eller vaccin. Den smittar inte människor. Fynd av döda eller sjuka vildsvin ska rapporteras till SVA.
Ämne: Ekologi och biologi
Allemansrätt
Rätten för alla att vistas i naturen enligt principen inte störa, inte förstöra. Den ger ingen rätt att jaga: jakt kräver jakträtt eller lov från den som har den.
Allmän jakttid
Tider under jaktåret då en art får jagas av den som har jakträtt utan särskilt beslut. De står i bilaga 1 till jaktförordningen. Länsstyrelsen kan begränsa dem vid svåra snö-, is- eller temperaturförhållanden.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Ammunitionsklass
Naturvårdsverkets indelning av kulpatroner i klass 1–4 efter kulkonstruktion, kulvikt och anslagsenergi. Klass 1 har högst krav och krävs bland annat för älg, hjortar, vildsvin och björn.
Exempel: En patron i klass 2 räcker för rådjur men inte för älg eller vildsvin.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Anslagsenergi
Kulans rörelseenergi när den träffar, angiven i joule. I Naturvårdsverkets föreskrifter anges den bland annat som E100, energin 100 meter från mynningen, och E0, energin vid mynningen.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Apportör
Hund som hämtar fällt vilt, oftast fågel. Vid jakt på ringduva, gäss och änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras, med vissa undantag.
Exempel: Vid andjakt i vassen hittar och hämtar retrievern änder som skytten aldrig själv skulle hitta.
Ämne: Jakthundar
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Artbestämning
Att säkert avgöra vilken art ett djur tillhör, och ofta kön och ålder, innan skottet. Det är ett grundkrav eftersom jakttider och regler skiljer sig mellan arter och kategorier.
Ämne: Artkännedom
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Avblodning
När blodet töms ur djurkroppen. Vid ett bra hjärt-lungskott samlas blodet ofta i brösthålan och tas bort vid urtagningen. God avblodning ger bättre hållbarhet.
Ämne: Omhändertagande av fällt vilt
Källa: Livsmedelsverket Kontrollwiki: jägares leveranser av frilevande vilt
Avskjutning
Antalet djur som fälls, eller som planeras att fällas, i ett område under en viss period.
B
Biotop
Ett område med en viss typ av livsmiljö, till exempel hygge, våtmark eller gammal granskog. Olika arter är knutna till olika biotoper.
Ämne: Ekologi och biologi
Blyfri ammunition
Ammunition utan bly, eller med mycket lite bly. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter är en blyfri kula en kula med högst tre viktprocent bly. Blyfritt minskar risken för bly i köttet och i naturen.
Blyhagel
Hagel av bly. Det är förbjudet att skjuta blyhagel och att ha det med sig vid jakt i våtmark eller inom 100 meter från en våtmark.
Brunst
Parningsperiod hos däggdjur. Rådjur brunstar på sommaren, älg och kronhjort på hösten. Under brunsten ändras djurens beteende och rörelser, vilket påverkar jakten.
Ämne: Artkännedom
Bukskott
Träff bakom mellangärdet, i mage eller tarmar. Djuret dör långsamt och kan gå långt. Skottplatsen kan visa tarminnehåll, och eftersöket kräver ofta en kunnig hund och lugn planering.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Bärkraft
Hur stor stam av en art ett område långsiktigt kan försörja med föda och skydd utan att stammen eller miljön tar skada.
Ämne: Ekologi och biologi
C
Cesium-137
Radioaktivt ämne från Tjernobylolyckan som finns kvar i vissa områden. Vildsvinskött därifrån kan ha höga halter. Halten måste analyseras eftersom den inte syns, och kött över gränsvärdet får inte säljas eller skänkas bort.
Choke
Förträngning i hagelpipans mynning som håller ihop hagelsvärmen. Mer choke ger tätare svärm på längre håll. Choken kan vara fast eller utbytbar (choketub).
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
D
Dovhjort
Medelstor hjort som ofta har fläckig päls på sommaren. Hanen har skovelformade horn. Den förväxlas lätt med kronhjort, så spegel, svans och storlek behöver kontrolleras.
Ämne: Artkännedom
Drev
Hundens förföljande av vilt med skall. Ordet används också om den del av en jakt då drevkarlar eller hundar går genom ett område.
Exempel: Hunden har tappat drevet. Passkyttarna står kvar tills jaktledaren ger besked.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Drevjakt
Jakt där hund eller människor får viltet att röra sig mot skyttar på pass. Det kräver tydliga regler för pass, skjutriktningar och signaler.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Drevkarl
Person som går genom ett område för att få viltet att röra sig mot passen. Flera drevkarlar på linje kallas drevkedja och syns ofta i signalfärg.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Drivande hund
Hund som söker upp vilt och förföljer det med skall, så att jägare på pass kan få skottchans. Drivande hund får inte användas där drevet kan väntas gå huvudsakligen över annans jaktmark.
Exempel: En drever driver ett rådjur i lugnt tempo förbi passkyttarna.
Ämne: Jakthundar
Källa: Jaktlag (1987:259)
E
Eftersök
Jakt för att hitta och avliva vilt som har skadats vid jakt eller i en kollision med fordon. Allt påskjutet vilt som inte hittas dött ska behandlas som skadat tills motsatsen är visad.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Eftersöksekipage
Eftersökshund och förare som arbetar tillsammans. Ett ekipage som tränat ihop klarar svåra spår bättre än en lika duktig hund med en ovan förare.
Eftersökshund
Hund som är tränad att följa spåret efter skadat vilt. Vid jakt på björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår och vildsvin ska en sådan hund kunna finnas på skottplatsen inom två timmar från påskjutningen.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Eftersöksplikt
Den som skadar vilt vid jakt ska snarast se till att djuret spåras upp och avlivas. Om skadad älg, hjort eller rådjur går in på annans mark ska jakträttshavaren eller markägaren där underrättas snarast, annars polisen.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Jaktlag (1987:259)
Expanderande kula
Kula som är byggd för att vidga sig i viltet. Den avger energi snabbt och orsakar en bredare sårkanal, vilket ger snabbare död. Krävs för ammunitionsklass 1 och 2.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
F
Fejning
När hjortdjur gnider bort basthuden från färdiga horn mot buskar och småträd. Fejningen lämnar barkskador som visar att djuret finns i området.
Ämne: Artkännedom
Fredad
Jaktlagens grundregel är att allt vilt är fredat. Det får bara jagas när lagen eller regler med stöd av lagen tillåter det, till exempel under en jakttid eller vid skyddsjakt. Fredningen omfattar även fåglars ägg och bon.
Exempel: En art som saknar jakttid i ditt län är fredad där, även om den får jagas i ett annat län.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktlag (1987:259)
Fångstredskap
Fälla, bur eller snara för att fånga vilt. Redskapet ska vara av en typ som Naturvårdsverket har godkänt, och det får inte utsätta viltet för onödigt lidande.
Ämne: Fångst av vilt
Föreskrift
Bindande regler som en myndighet beslutar med stöd av lag eller förordning. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS), till exempel NFS 2023:8 om vapen och ammunition för jakt, är exempel. Allmänna råd är däremot inte bindande.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Förordning
Bindande regler som regeringen beslutar, ofta för att fylla ut en lag som riksdagen har stiftat. Jaktförordningen och vapenförordningen är exempel. EU har också förordningar som gäller direkt i Sverige.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktförordning (1987:905)
G
Gryt
Underjordiskt bo med gångar som grävts av grävling eller räv. Rävens bo kallas ofta lya. Vid grytjakt arbetar en grythund under jord medan jägarna väntar ovanför.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Grythund
Hund som arbetar under jord i gryt eller lya mot räv, grävling eller mårdhund. Exempel är tax och jaktterrier.
Ämne: Jakthundar
H
Hagelgevär
Skjutvapen med en eller flera slätborrade pipor för hagelpatroner och slugpatroner. Det räknas som hagelgevär även med räfflad slugpipa eller räfflad choke.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Hagelsvärm
Haglen från ett skott, som sprids ut och glesnar med avståndet. På för långt håll blir svärmen för gles och haglen för svaga, och risken för skadskjutning ökar.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Halvautomatiskt vapen
Vapen som laddar om automatiskt efter varje skott men kräver ett nytt tryck på avtryckaren för varje skott. Vid jakt med halvautomatiskt eller pumprepeterande hagelgevär får magasinet rymma högst två patroner.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Helmantlad kula
Kula med hel mantel som inte är tänkt att expandera. Den ger smal sårkanal och lätt genomskott och duger därför inte där expanderande kula krävs.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Hjärt-lungskott
Skott genom bröstkorgen som träffar hjärta eller lungor. Det rekommenderas för klövvilt eftersom målytan är stor och döden kommer snabbt. Djuret kan ändå springa en bit innan det faller.
Exempel: Ett rådjur som fått ett lungskott rusar 40 meter in i granskogen. Markera skottplatsen och följ upp lugnt.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Hornbärande
Djur som bär horn. I jaktförordningens jakttider för rådjur avses bockar med horn, och jakten på dem börjar tidigare än på övriga rådjur.
Ämne: Artkännedom
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Hundtillsyn 1 mars–20 augusti
Under tiden 1 mars–20 augusti ska hundar hållas under sådan tillsyn att de inte springer lösa i marker där det finns vilt. Resten av året ska de hindras från att jaga eller förfölja vilt, utom vid jakt.
Ämne: Jakthundar
Hylsa
Patronens behållare som håller ihop krut, tändhatt och projektil. Efter skottet blir den tomhylsa, som tas med från skjutplatsen.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Häckning
Fåglarnas fortplantning: bobygge, äggläggning, ruvning och uppfödning av ungar. Jaktlagen skyddar fåglarnas ägg och bon.
Ämne: Ekologi och biologi
Källa: Jaktlag (1987:259)
Högvilt
Traditionellt namn på det större viltet, till exempel älg, hjortar, vildsvin och björn. Begreppet är inte juridiskt.
Ämne: Artkännedom
I
Inskjutning
Justering av riktmedlen så att träffläget stämmer med siktpunkten på ett valt avstånd, med den ammunition som ska användas på jakt. Bör göras om vid byte av ammunition, efter slag mot siktet och inför säsongen.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Invasiv främmande art
Art som människan har fört in utanför sitt naturliga utbredningsområde och som hotar inhemska arter eller ekosystem. Exempel är mårdhund, mink och tvättbjörn.
Ämne: Ekologi och biologi
Inventering
Metod för att uppskatta hur många djur som finns, till exempel genom att räkna djur, spår eller spillning efter ett bestämt upplägg.
Ämne: Viltforskning
J
Jaktetik
Värderingar om hur jakt bör bedrivas: respekt för viltet, för andra människor och för naturen, och att bara skjuta när förutsättningarna för ett snabbt dödande skott är goda.
Ämne: Jaktetik
Jaktledare
Den som leder en gemensam jakt: går igenom säkerhet, pass, signaler, vilket vilt som får fällas och hur eftersök ska ordnas. Varje skytt har ändå själv ansvar för sitt eget skott.
Ämne: Säker vapenhantering
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Jakträtt
Rätten att jaga på ett visst område. Den hör till fastighetsägaren, som kan upplåta den till andra. Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten om inget annat avtalats. Jägarexamen och jaktkort ger ingen jakträtt.
Exempel: Du har jaktkort, men för att jaga på grannens skog behöver du jakträtt eller lov från den som har den.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktlag (1987:259)
Jakträttshavare
Den som har jakträtten på ett område, till exempel markägaren eller den som arrenderar jakten. Markägaren och jakträttshavaren ansvarar enligt jaktlagen för viltvården på marken.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktlag (1987:259)
Jakttid
Den period då en viss art eller kategori får jagas. Jakttider kan skilja mellan arter, kön, åldrar och landsdelar och kan begränsas till vissa jaktformer.
Exempel: Under en del av rådjurets jakttid får bara smyg- eller vaktjakt bedrivas, inte jakt med drivande hund.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Naturvårdsverket: jakttider
Jaktår
Jaktåret räknas från 1 juli till 30 juni. Jakttiderna anges inom jaktåret, och det statliga jaktkortet gäller för ett jaktår i taget.
Exempel: Ett jaktkort betalt i september gäller bara till 30 juni nästa år, inte tolv månader framåt.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Jägarexamen
Naturvårdsverkets kunskapsprov för jägare, med teoriprov och praktiska prov. Examen krävs i regel för att få tillstånd att inneha jaktvapen, men ger ingen rätt att jaga på någon mark.
K
Kaliber
För kulvapen ett mått på loppets eller kulans diameter, angivet i millimeter eller tum, till exempel 6,5 mm eller .308. För hagelvapen anges kaliber med ett tal där lägre tal betyder grövre pipa: 12 är grövre än 20.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Kalv
Unge till älg, kronhjort eller dovhjort under det första levnadsåret. Jakttider och tilldelning skiljer ofta mellan kalv och vuxna djur.
Ämne: Artkännedom
Källa: SLU Artdatabanken: hjortdjur
Kid
Rådjurets unge under det första levnadsåret. Kid har egen jakttid.
Ämne: Artkännedom
Källa: SLU Artdatabanken: hjortdjur
Kikarsikte
Förstorande sikte med riktmedel, till exempel ett hårkors, som gör målet tydligare. Det används inte för att spana: att sikta mot något som inte säkert är vilt innebär att peka vapnet mot det.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Klövvilt
Vilt med klövar. I Sverige är det främst älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, vildsvin och mufflonfår.
Ämne: Artkännedom
Kolv
Den bakre delen av ett gevär som läggs mot axeln. Kolvens längd och höjd påverkar hur ögat hamnar i förhållande till siktet, vilket är särskilt viktigt med hagelgevär.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Kompensatorisk dödlighet
När jakt i stort ersätter dödlighet som ändå skulle ha skett, till exempel svält under vintern, påverkas stammen lite. Additiv dödlighet läggs i stället ovanpå den naturliga dödligheten och minskar stammen.
Ämne: Ekologi och biologi
Kronhjort
Stor hjortart. Hanen kallas hjort och har grenade horn, honan kallas hind och ungen kalv. Under brunsten på hösten hörs hjortarnas bröl.
Ämne: Artkännedom
Källa: SLU Artdatabanken: kronhjort
Krut
Drivmedlet i patronen. När det antänds bildas gaser som driver projektilen genom pipan. Dagens patroner använder röksvagt krut.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Kulbana
Kulans väg från mynningen till målet. Den är en båge: kulan börjar under siktlinjen, korsar den och faller sedan under den igen. Vind, avstånd och hinder påverkar banan.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Kulfång
Det som säkert stoppar kulan eller haglen bakom målet, till exempel plan mark eller en tillräckligt stor jord- eller sandvall. Kulfånget ska bedömas före varje skott, eftersom kulan kan gå igenom eller missa viltet.
Exempel: Ett djur på ett krön saknar kulfång: kulan fortsätter över backen. Skjut bara när marken bakom djuret tar emot skottet.
Ämne: Säker vapenhantering
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Kulgevär
Skjutvapen med en eller flera räfflade pipor för kulpatroner, avsett att hållas med två händer och läggas an mot axeln.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Kulting
Vildsvinets unge. Kultingarna är randiga de första månaderna och är beroende av suggan.
Ämne: Artkännedom
Kylning
Att få ner köttets temperatur snabbt efter fällningen. Det bromsar bakterietillväxten. Urtagning, luftning och skugga hjälper, och kroppar bör inte staplas medan de är varma.
Ämne: Omhändertagande av fällt vilt
Källa: Livsmedelsverket Kontrollwiki: jägares leveranser av frilevande vilt
L
Lega
Plats där ett djur har vilat, synlig som nedtryckt gräs, snö eller mossa. Legor visar var viltet håller till.
Ämne: Artkännedom
Levandefångande fälla
Fångstredskap som håller djuret kvar levande, till exempel en bur. Vid vittjningen avlivas djuret eller släpps fritt.
Ämne: Fångst av vilt
Licensjakt
Jakt under en särskild jakttid som kräver beslut om licens. Begreppet används främst om jakt på björn, varg, järv och lo, som bara får beslutas om villkoren i jaktförordningen är uppfyllda, till exempel att arternas bevarandestatus inte försämras.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Licensområde
Område som länsstyrelsen registrerat för älgjakt efter licens. Det ska vara lämpat för älgjakt, och länsstyrelsen kan neka registrering om området inte medger avskjutning av minst en älgkalv per år.
Ämne: Viltförvaltning och viltskador
Källa: Jaktlag (1987:259)
M
Magasin
Behållare som rymmer patroner och matar fram en ny patron till mekanismen vid omladdning. Det kan vara löstagbart eller fast. Föreskrifterna begränsar ibland hur många patroner magasinet får rymma vid jakt.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Mynning
Pipans främre öppning, där projektilen lämnar vapnet. Grundregeln i vapenhantering är att mynningen alltid pekar åt ett håll där ett skott inte kan skada någon.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
N
Nationella viltolycksrådet
Samverkansorgan för frågor om viltolyckor. När polisen får en anmälan kontaktar de en av rådets kontaktpersoner, som ordnar eftersök. Rådet sammanställer också statistik.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Polisen: viltolyckor
O
Oladdat vapen
Ett vapen utan patron i patronläget och i magasinet. Vid transport ska vapnet vara oladdat och under uppsikt. Förvaras det i ett motorfordon får det inte finnas ammunition i patronläge eller magasin.
Exempel: Innan du går över ett dike eller en gärdsgård tömmer du vapnet och kontrollerar att patronläget är tomt.
Ämne: Säker vapenhantering
Onödigt lidande
Jaktlagen kräver att jakten bedrivs så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara.
Ämne: Jaktetik
Källa: Jaktlag (1987:259)
P
Pass
Bestämd skjutplats vid till exempel drevjakt eller älgjakt, där skytten väntar på vilt. Passet väljs med säkra skjutriktningar och kulfång, och skytten lämnar det inte utan överenskommelse.
Exempel: Du står på pass i en skogskant och får inte gå därifrån förrän jaktledaren meddelat att drevet är slut.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Passkytt
Skytt som står på ett tilldelat pass under en gemensam jakt. Passkytten ska veta var grannpassen står och vilka skjutriktningar som gäller.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Patron
En enhet av hylsa, krut, tändhatt och kula eller hagel. Använd bara patroner som motsvarar vapnets kammarbeteckning, som står på pipan.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Patronläge
Den bakre delen av pipan där patronen ligger när vapnet är skjutklart. Ett vapen med patron i patronläget är laddat, även om magasinet är tomt.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Pipa
Röret som kulan eller haglen färdas genom när skottet går. Kulvapen har räfflad pipa, hagelvapen slätborrad. Pipan ska vara fri från snö, jord och olja innan man skjuter.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Population
Alla individer av en art inom ett visst område, som kan föröka sig med varandra. Jägare talar ofta om stam, till exempel älgstam.
Ämne: Ekologi och biologi
R
Rekyl
Vapnets bakåtrörelse när skottet går. Kraftig rekyl kan göra att skytten rycker eller blinkar före skottet. Därför spelar vapen, ammunition och skjutställning roll för träffsäkerheten.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Rikoschett
När en kula eller hagel ändrar riktning efter att ha träffat till exempel sten, trädstam, frusen mark eller vattenyta. Riktning och räckvidd blir oförutsägbara, så risken måste bedömas innan skottet.
Exempel: Skott mot en and som sitter på blankt vatten kan studsa vidare långt bort över sjön.
Ämne: Säker vapenhantering
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
S
Saltsten
Sten av salt som läggs ut för klövvilt. Ett utfodringsförbud får inte omfatta saltsten.
Ämne: Viltvård
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Siktlinje
Den raka linjen från ögat genom siktet till siktpunkten. Eftersom siktet sitter ovanför pipan kan en kula på nära håll träffa en gren under siktlinjen som du inte ser i siktet.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Skadskjutning
När ett skott skadar viltet utan att döda det. Förebyggs genom skjutträning, rätt ammunition, rimliga avstånd och att avstå från osäkra skott. Ett skadskjutet djur ska eftersökas.
Ämne: Jaktetik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Skjutsektor
Det område från ett pass där skytten får skjuta. Det avgränsas så att inga skott går mot andra pass, drevfolk, vägar eller bebyggelse och brukar gås igenom med jaktledaren innan jakten börjar.
Exempel: Grannpasset står 150 meter åt höger, så din sektor slutar vid en tydlig gran långt före den riktningen.
Ämne: Säker vapenhantering
Skottplats
Platsen där djuret befann sig när det sköts. Där letar man efter tecken som hår, blod och benflisor, och den markeras så att eftersöket kan börja rätt. Platsen trampas inte sönder i onödan.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Skyddsjakt
Jakt för att förebygga eller begränsa skador av vilt, till exempel på gröda, tamdjur eller av säkerhetsskäl. Den är ett undantag från fredningen och sker efter beslut av länsstyrelsen eller Naturvårdsverket, eller för vissa arter på jakträttshavarens initiativ.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Naturvårdsverket: skyddsjakt
Skötselplan
Plan för hur viltet ska förvaltas och hur många djur av olika kön och åldrar som ska fällas. För ett älgskötselområde krävs en skötselplan som stämmer med älgförvaltningsplanen och fastställs av länsstyrelsen.
Slutstycke
Den rörliga del som stänger patronläget bakåt, för fram nya patroner och drar ut tomhylsan. På många vapen kan slutstycket tas ur och förvaras separat.
Smygjakt
Jägaren förflyttar sig tyst, med vinden emot, för att hitta och komma nära vilt. Bakgrund och kulfång ändras hela tiden och måste bedömas på nytt vid varje skottläge.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Små mängder
Undantag som låter en jägare lämna en begränsad mängd vilt eller viltkött direkt till konsument eller lokal butik. Den som säljer vildsvin direkt ska registrera sig hos länsstyrelsen och kunna visa trikinresultat.
Småvilt
Mindre vilt som hare, räv, skogsfågel och sjöfågel. Begreppet är vardagligt och har ingen juridisk avgränsning.
Ämne: Artkännedom
Spillning
Viltets avföring. Form och storlek hjälper till att avgöra art, och spillning räknas vid spillningsinventering.
Ämne: Artkännedom
Spillningsinventering
Inventering där man räknar spillningshögar på provytor, ofta på våren, för att uppskatta tätheten av till exempel älg och rådjur.
Ämne: Viltforskning
Spårlina
Lång lina som eftersökshunden arbetar i. Föraren följer i hundens takt och kan läsa hur hunden arbetar på spåret.
Statens vilt
Vilt av vissa skyddade eller sällsynta arter, bland annat björn, varg, järv, lo, utter, örnar och falkar, som tillfaller staten om det påträffas dött, tas om hand eller dödas när det är fredat. Sådana fall ska snarast anmälas till polisen.
Exempel: Du hittar en död berguv vid en väg. Den räknas som statens vilt och fyndet ska anmälas till polisen.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Statligt jaktkort
Bevis på att viltvårdsavgiften för jaktåret är betald. Det ska medföras vid jakt och visas upp på begäran, till exempel för polis. Den som inte fyllt 18 år vid jaktårets början och saknar vapentillstånd slipper avgiften.
Stora rovdjur
Björn, varg, järv och lo brukar kallas de stora rovdjuren, ofta tillsammans med kungsörn. De jagas bara genom licensjakt eller skyddsjakt efter särskilt beslut.
Ämne: Artkännedom
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Ställande hund
Hund som söker upp vilt, till exempel älg, och håller det kvar på platsen med skall, så att jägaren kan smyga fram. Typiskt för älghundar som jämthund och gråhund.
Ämne: Jakthundar
Stående fågelhund
Hund som söker fågel och visar var den finns genom att stå still mot den. Exempel är pointer, setter och vorsteh.
Ämne: Jakthundar
Ståndskall
Det skall en ställande hund ger när viltet står still framför den. Jägaren använder ljudet för att lokalisera hund och djur och smyger fram mot vinden.
Ämne: Jakthundar
Stötande hund
Hund som söker nära föraren och stöter upp fågel eller annat vilt inom skotthåll, utan att stanna. Spaniels är typiska stötande hundar.
Ämne: Jakthundar
Säkerhetsskåp
Godkänt skåp för förvaring av skjutvapen som inte används. Polisen anger att skåpet ska uppfylla kraven i standarden SS 3492 eller SSF 3492, vilket visas med dekal på skåpet.
Ämne: Säker vapenhantering
Säkring
Reglage som spärrar avfyrningen. En säkring kan svikta vid slag eller fel och ersätter aldrig säker hantering: mynningen i säker riktning, fingret utanför varbygeln och oladdat vapen när det inte används.
Ämne: Säker vapenhantering
Sårlega
Plats där ett skadat djur har lagt sig, ofta med blod eller avtryck i marken. En sårlega visar att djuret är skadat och att eftersöket ska fortsätta.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Såt
Avgränsat område som drivs eller trycks under en del av jakten, med passkyttar runt om. En jaktdag kan bestå av flera såtar.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
T
Terrängkörning
Körning med motorfordon i terräng. På barmark är den i princip förbjuden, även vid jakt, men det finns undantag, bland annat för transport av fällt vilt. Skjutvapen får inte medföras vid färd i terräng.
Tilldelning
Det antal djur ett jaktområde får fälla enligt beslut, till exempel licens för älg i ett licensområde. Den som har fyllt sin tilldelning får inte fälla fler djur.
Trikiner
Små parasitmaskar vars larver lever i muskler hos främst vildsvin, björn, räv, lodjur och varg. Människor smittas av otillräckligt upphettat kött. Frysning är ingen säker metod, men genomstekning är det.
Trikinprov
Muskelprov från vildsvin eller björn som analyseras för trikiner innan köttet äts eller lämnas vidare. Från 1 augusti 2026 accepteras bara färska prover som inte har frysts.
Exempel: Ta två provbitar: skicka den ena och spara den andra i kylen tills du fått svar.
Ämne: Omhändertagande av fällt vilt
Källa: SVA: enbart färska prover vid trikinanalys från 1 augusti 2026
Tryckjakt
Jaktform där människor går långsamt och tyst genom ett område så att viltet smyger undan mot passen. Orden används olika i olika jaktlag, så det konkreta upplägget ska gås igenom.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Trädskällare
Hund som söker skogsfågel och markerar med skall när fågeln satt sig i ett träd, så att jägaren kan smyga fram. Exempel är finsk spets och norrbottenspets.
Ämne: Jakthundar
Träffläge
Var kulan faktiskt träffar i förhållande till siktpunkten på ett visst avstånd. Träffläget kontrolleras vid inskjutning och kan ändras av ny ammunition, slag mot siktet eller en ändrad skjutställning.
Ämne: Ammunition och ballistik
Källa: Naturvårdsverket: kompetensbeskrivning för blivande jägare
Typgodkännande
Naturvårdsverkets godkännande av en viss typ av fångstredskap. Redskapet ska vara säkert för människor, inte orsaka onödigt lidande och så långt möjligt bara fånga de arter det är avsett för.
Ämne: Fångst av vilt
Tändhatt
Liten tändsats i patronens botten. När slagstiftet träffar den antänds krutet.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Naturvårdsverket: NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
U
Urtagning
Att öppna det fällda djuret och ta ut mag-tarmpaketet och andra inälvor. Det bör göras så snart som möjligt så att köttet kyls och bakterietillväxten begränsas.
Ämne: Omhändertagande av fällt vilt
Källa: Livsmedelsverket Kontrollwiki: jägares leveranser av frilevande vilt
Utfodring
När man lägger ut foder för vilt, till exempel stödutfodring under svåra vintrar. Utfodring kan samla djur och öka risken för trafikolyckor, betesskador och smittspridning.
Ämne: Viltvård
Källa: Naturvårdsverket: förbud mot eller villkor för utfodring av vilt
V
Vaktjakt
Jägaren väntar på en bestämd plats, till exempel vid en åtel eller ett viltstråk, på att vilt ska komma. Kallas också vakjakt. Under timmen efter solnedgången får älg, hjortar och rådjur bara jagas som smyg- eller vaktjakt.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Vapenlagen
Lagen om skjutvapen, ammunition och tillstånd att inneha dem. Vapenlag (2026:408) gäller från 1 juni 2026 och ersatte vapenlagen (1996:67). Polisen prövar tillstånden.
Ämne: Jakt- och vapenlagstiftning
Källa: Vapenlag (2026:408)
Vapentillstånd
Polisens tillstånd att inneha ett visst skjutvapen, i vardagligt tal vapenlicens. Jägarexamen är i regel ett grundkrav för jaktvapen. Med vapenlagen från 1 juni 2026 ges först ett förvärvstillstånd, som blir innehavstillstånd när vapnet lämnats över.
Ämne: Skjutvapen och skjutteknik
Källa: Polisen: nyheter i vapenlagstiftningen från 1 juni 2026
Vilthanteringsanläggning
Godkänd anläggning där vilt tas emot, besiktigas och styckas inför försäljning. Vilt som ska säljas i större mängder ska levereras dit.
Ämne: Omhändertagande av fällt vilt
Källa: Livsmedelsverket Kontrollwiki: jägares leveranser av frilevande vilt
Viltolycka
Kollision mellan fordon och vilt. Gäller det björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn ska föraren märka ut platsen och ringa 112, även om djuret sprungit iväg.
Ämne: Skadskjutning och eftersök
Källa: Polisen: viltolyckor
Viltskador
Skador som vilt orsakar, till exempel älgbete på ungskog, vildsvinsbök på åker eller angrepp på tamdjur. Skador vägs in i förvaltningen och kan ligga till grund för skyddsjakt.
Ämne: Viltvård
Viltvård
Åtgärder som bevarar viltstammar, förbättrar deras livsmiljö och begränsar skador som viltet orsakar. Markägaren och jakträttshavaren ansvarar för viltvården.
Ämne: Viltvård
Källa: Jaktlag (1987:259)
Viltvårdsområde
Flera fastigheter som efter beslut av länsstyrelsen förs samman för att samordna jakten och främja viltvården. Fastighetsägarna bildar en viltvårdsområdesförening som förvaltar området.
Viltåker
Odlad yta med grödor för vilt, till exempel för att ge föda eller dra viltet bort från känsliga grödor. Ett utfodringsförbud får inte omfatta viltåkrar.
Ämne: Viltvård
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Viltövervakning
Systematisk insamling av uppgifter om viltstammar och viltets hälsa, till exempel avskjutningsstatistik, inventeringar och provtagning.
Ämne: Viltforskning
Vittjning
Kontroll av ett fångstredskap. Vilt som fångats ska vid vittjningen omedelbart avlivas eller släppas fritt. Hur ofta redskapet ska vittjas står i Naturvårdsverkets föreskrifter.
Ämne: Fångst av vilt
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Vittring
Lukt som viltet eller hunden uppfattar. Jägaren tänker på vindriktningen så att viltet inte får vittring av honom eller henne.
Exempel: Du väljer att gå in mot passet med vinden i ansiktet så att vildsvinen inte får vittring.
Ämne: Artkännedom
Vådaskott
Oavsiktligt avlossat skott, till exempel vid laddning, när man passerar hinder eller hanterar vapnet i bil. Förebyggs genom att mynningen alltid pekar åt ett säkert håll och vapnet är oladdat när det inte ska användas.
Ämne: Säker vapenhantering
Å
Årsunge
Djur som är fött under året, alltså under sitt första levnadsår. Ordet används till exempel om räv, vildsvin och björn.
Ämne: Artkännedom
Åtel
Foder eller annat lockmedel som läggs ut för att locka vilt till en plats där det kan jagas, till exempel vildsvin eller räv. Åtel får användas vid jakt, men Naturvårdsverket kan begränsa åtling.
Ämne: Jaktmetoder
Källa: Jaktförordning (1987:905)
Ä
Älgförvaltningsgrupp
Grupp med företrädare för markägare och jägare som leder älgförvaltningen i ett älgförvaltningsområde. Den tar fram en älgförvaltningsplan och granskar skötselplaner.
Älgobs
Jägarnas systematiska observationer av älg under de första dagarna av älgjakten. De rapporteras via till exempel Viltdata och används som underlag för älgförvaltningen.
Ämne: Viltforskning
Älgskötselområde
Område som länsstyrelsen registrerat för älgjakt utan licens. Det ska vara lämpat för älgjakt och så stort att det medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar per år, och det ska ha en skötselplan.
Ämne: Viltförvaltning och viltskador
Källa: Jaktlag (1987:259)