Hjortvilt och vildsvin
Dovhjort (Dama dama)
Medelstort hjortdjur som infördes till Sverige på 1500-talet och i dag är vanligt i södra och mellersta Sverige, ofta i jordbrukslandskap.
Jaktstatus: Allmän jakttid i hela landet (vissa perioder endast smyg- eller vaktjakt)


Kännetecken
- Hjorten väger upp till omkring 140 kg, hinden ungefär hälften
- Hjorten bär skovelformade horn; unga hjortar har ogrenade spjut (spjuthjort)
- Lång svans (15–20 cm) med svart ovansida och ett svart 'M' kring den ljusa akterspegeln
- Färgen varierar från vit till nästan svart; den naturliga varianten är rödbrun med vita prickar på sommaren
Förväxlingsarter
Förväxlas med rådjur och kronhjort. Rådjuret är mindre och saknar synlig svans; kronhjorten är större och har kort svans och ljus spegel utan svart kant.
Levnadssätt och föda
Betar gräs, örter, löv och grödor och trivs i öppen mark med skogsdungar. Brunsten sker i oktober, då hjortarna samlas på brunstplatser. Dovviltet flyr gärna med studsande 'fyrsprång' och kan trycka hårt i tät vegetation.
Spår och spillning
Klövspår mellan rådjurets och kronhjortens i storlek. Under brunsten hörs hjortens rapande, grymtande läte.
Jakt och regler
Kulpatron klass 1, eller slug ur enkelpipigt hagelgevär för den som är behörig för klass 1. Kalv och hind bör fällas i rätt ordning (kalv före hind) och avskjutningen planeras gärna gemensamt över större områden. Från den 1 juli 2027 utökas möjligheten till skyddsjakt på årskalv vid t.ex. betesmark och ensilage.
Fler arter i gruppen hjortvilt och vildsvin
Källor
- Dovhjort – Svenska Jägareförbundet
- Jaktförordning (1987:905), ändrad t.o.m. SFS 2026:1693 – Riksdagen
- NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt – Naturvårdsverket
Jakttider och regler ändras. Kontrollera alltid aktuella bestämmelser i jaktförordningen och hos länsstyrelsen innan jakt.