Vildsvin (Sus scrofa)

Kännetecken

• Framtungt med hög bog, sluttande rygg och kort rak svans; kilformat huvud med tryne
• Fullvuxna djur är omkring 1 meter i mankhöjd; suggan väger ofta över 100 kg, galten upp mot 200 kg
• Mörkt gråbrun till svart päls med kluvna hårspetsar
• Galten har kraftiga betar i underkäken
• Kultingarna är längsrandiga de första månaderna och blir sedan bruna

Förväxlingsarter

I mörker kan en grävling eller ett mindre vildsvin vara svåra att skilja åt på håll – och en sugga måste alltid identifieras så att man ser att hon inte leder små kultingar.

Levnadssätt och föda

Allätare som bökar efter rötter, maskar och insekter och äter ollon, grödor och kadaver. Lever i grupper (rotar) med suggor och ungdjur, medan vuxna galtar ofta går ensamma. Har mycket gott luktsinne men sämre syn.

Spår och spillning

Klövspår där lättklövarna hamnar snett utåt bakom huvudklövarna (hos hjortdjur hamnar de rakt bakom). Bökad mark, sölgropar och gnidträd med lera är typiska tecken.

Jakt och regler

Kulpatron klass 1, eller slug ur enkelpipigt hagelgevär för den som är behörig för klass 1. Fast belysning vid åtel och mörkersikten är tillåtna vid vildsvinsjakt enligt särskilda regler. Ta trikinprov innan köttet äts, och rapportera självdöda vildsvin till SVA på grund av risken för afrikansk svinpest.

Fler arter i gruppen hjortvilt och vildsvin

• Älg
• Rådjur
• Dovhjort
• Kronhjort
• Mufflonfår

Källor

• Vildsvin – Svenska Jägareförbundet
• Jaktförordning (1987:905), ändrad t.o.m. SFS 2026:1693 – Riksdagen
• NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt – Naturvårdsverket
• Trikiner hos vildsvin och andra svenska djur – SVA

Jakttider och regler ändras. Kontrollera alltid aktuella bestämmelser i jaktförordningen och hos länsstyrelsen innan jakt.