Jägarexamen – frågor om säkerhet

Förklaring: I en båt sitter man nära varandra och rör sig när båten gungar. Därför ska ni i förväg komma överens om vem som skjuter åt vilket håll och aldrig skjuta förbi eller över varandra. Var försiktiga med att resa er.

Förklaring: När djuret står still kan du lugnt kontrollera kulfång, skottriktning och att du har identifierat rätt djur. Ett djur i rörelse ökar risken för både skadskjutning och att du svänger in mot otillåtna riktningar. Jägareförbundet råder att man helst skjuter på stillastående djur och visslar för att få dem att stanna.

Förklaring: Inget skott får avlossas innan du med säkerhet vet vad du skjuter på och vad som finns bakom. Drevkarlar, hundförare, svamp- och bärplockare och lösa hundar rör sig i terrängen. En mörk skepnad eller ett ljud är aldrig tillräckligt för att skjuta, hur sannolikt det än känns att det är ett vildsvin.

Förklaring: Ett stadigt räcke eller skjutstöd ger både bättre träffsäkerhet och skydd mot fall. Att kunna sitta ner minskar risken att tappa balansen vid skottet. I höga torn använder en del jägare även säkerhetssele som extra skydd.

Förklaring: Vapnets kaliber är normalt stämplad på pipan eller lådan. Jämför den med beteckningen på patronen och förpackningen innan du laddar. Att lita på minnet eller på vad du brukar köpa kan leda till förväxlingar.

Förklaring: En värmekamera visar värmekällor, men den visar dåligt sådant som inte avger värme, till exempel en sluttning, ett stenblock, en väg eller ett krön bakom djuret. Kravet i jaktlagens 27 § på att ingen människa eller egendom utsätts för fara gäller lika mycket i mörker. Du måste därför känna terrängen och veta att det finns kulfång innan du skjuter.

Förklaring: Vid smygjakt i par är det säkrast att bestämma roller i förväg. Den som går först har skottchansen, och den som går efter skjuter aldrig förbi eller över sin kamrat. På så sätt kommer ingen i skottlinjen.

Förklaring: Märkningen ska synas i stunden när du har vapnet i anslag. Därför rekommenderas tydlig färg, gärna röd, på träd i siktets höjd snarare än pinnar på marken. Då ser du gränsen även när du följer ett djur i siktet.

Förklaring: Jägareförbundet anger att siktröjning inte ska inbjuda till långa skotthåll och att pass med dåligt kulfång eller långa skotthåll bör undvikas. Röj i de riktningar där marken tar emot kulan och där inga grannpass, vägar eller stigar finns. Förbjudna skjutriktningar ska märkas ut.

Förklaring: Kalla och stela fingrar gör det svårare att känna och kontrollera säkring och avtryckare. Det kan leda till oavsiktliga skott eller att du inte kan säkra snabbt. Klä dig varmt, ha tunna handskar under tjockare och värm händerna.

Förklaring: Alkohol försämrar omdöme, reaktion och precision, och det är inte förenligt med att hantera vapen. Jaktledaren har ansvar för att jakten är säker och bör inte låta någon som druckit delta med vapen. Det kan kännas obekvämt att säga ifrån, men det förebygger olyckor.

Förklaring: Ett skott åt ditt håll är ett allvarligt tillbud. Sök skydd, meddela jaktledaren så att jakten kan pausas och händelsen hanteras. Efter jakten bör händelsen gås igenom så att det inte upprepas.

Förklaring: Hunden rör sig snabbt och kan plötsligt hamna bakom eller bredvid djuret. Skott får bara avlossas när du är säker på att hunden inte finns i skottlinjen eller i kulfånget. Kulor som går igenom ett rådjur kan träffa en hund som följer efter.

Förklaring: En hund som kommer i drevet kan på håll förväxlas med en räv, ett rådjur eller ett vildsvin, särskilt i dåligt ljus. Därför ska jaktledaren gå igenom vilka hundar som används och hur de ser ut, och hundarna bör bära signalväst eller signalhalsband. Jägareförbundet tar upp detta i sin checklista för jaktledare.

Förklaring: Vid smygjakt bärs vapnet ofta i båda händerna med pipan snett uppåt framför kroppen. Det gör att du snabbt kan lägga an. Samtidigt kräver bärsättet att du hela tiden har koll på var mynningen pekar och att vapnet är säkrat.

Förklaring: Ett skott från ett jaktvapen ligger långt över den ljudnivå som ger omedelbara hörselskador, även utomhus och även vid ett enda skott. Vanliga kåpor skyddar men gör det svårt att höra hund, drevkedja och vilt, vilket är en säkerhetsrisk i sig. Aktiva hörselskydd förstärker låga ljud och dämpar skottet, så att du både skyddar hörseln och hör vad som händer runt passet.

Förklaring: Ett vapen som lämnas över ska vara oladdat och öppet, så att mottagaren direkt ser att patronläget är tomt. Den som tar emot ska ändå själv kontrollera. Pipan ska hela tiden peka i säker riktning under överlämningen.

Förklaring: Passkyttar som kan se varandra ska ha kontakt och veta exakt var de andra står. Det gör det lättare att undvika skott åt fel håll. Jägareförbundet rekommenderar att pass som inte skiljs av en höjd ska ha synkontakt och känna till varandras placering.

Förklaring: Vapnet ska vara oladdat när du klättrar och laddas först när du sitter säkert uppe i tornet med pipan i säker riktning. Innan du klättrar ner laddar du ur igen. På så sätt finns inget laddat vapen med i de moment där risken för fall är störst.

Förklaring: Vapnet ska bara vara osäkrat under den korta stund då du har bestämt dig för att skjuta och har ett skottläge. Försvinner djuret säkrar du omedelbart och tar fingret från avtryckaren; det tar ett ögonblick att osäkra igen när bocken kommer fram. Ett osäkrat vapen i väntläge är en av de vanligaste orsakerna till vådaskott när man snubblar, blir överraskad eller fryser om fingrarna.