Jägarexamen – frågor om jaktlagstiftning

Förklaring: För jaktbrott döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Förklaring: Enligt 4 kap. 1 § vapenlagen (2026:408) får en enskild person beviljas tillstånd att inneha skjutvapen om personen med hänsyn till ålder, kunskap, färdigheter, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att inneha vapnet för ändamålet. Behovet för jakt visas med jägarexamen. Jaktmark, jaktkort eller medlemskap i en förening är inga krav för jaktvapen.

Förklaring: Ett jaktarrende på viss tid som är minst ett år ska sägas upp senast sex månader före avtalstidens utgång, om parterna inte avtalat längre uppsägningstid. Annars förlängs avtalet.

Förklaring: Tillstånd att inneha skjutvapen för jakt får inte avse enhandsvapen med centralantändning. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter får bara enhandsvapen med kantantändning i 5,6 mm (.22) användas vid jakt, och då bara vid jakt under jord, vid gryt eller lya och med ställande hund på vissa arter. Behov av enhandsvapen kan finnas vid omfattande grytjakt eller jakt med ställande hund.

Förklaring: Huvudregeln är att tillstånd att inneha skjutvapen bara ges till den som fyllt 18 år. Undantag får göras för jakt eller målskytte om det finns särskilda skäl, där bland annat ålder, mognad, vapentyp och förvaringsmöjligheter beaktas och om behovet kan lösas genom lån. Förmyndaren måste också samtycka.

Förklaring: Genom SFS 2026:1693 ändras bilaga 1 från den 1 juli 2027 så att rådjurskid får jagas den 1–30 september och den 1–28 (29) februari, i båda fallen endast som smyg- eller vaktjakt. Hund som förföljer rådjur får fortfarande bara användas den 1 oktober–31 januari. Fram till den 30 juni 2027 får kid utöver den vanliga rådjurstiden bara jagas i september.

Förklaring: Bilaga 1 anger jakttiden per art och område. Ett län som inte räknas upp särskilt omfattas av den tid som anges för 'övriga delar av landet'. För skogshare i Uppsala län gäller därför 1 september–sista februari, vilket är oförändrat i den bilaga 1 som gäller från den 1 juli 2027.

Förklaring: Den som förvarar ett vapen åt någon annan får använda det bara om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ. Ett tillstånd för hagelgevär räcker inte för att använda ett kulgevär.

Förklaring: Vid bedömningen av om ett jaktbrott är grovt ska särskilt beaktas om det avsåg hotat, sällsynt eller särskilt skyddsvärt vilt, om det utförts vanemässigt eller i större omfattning, om det skett med otillåten hjälp av motordrivet fortskaffningsmedel eller om det utförts med en särskilt plågsam metod.

Förklaring: Trots förbudet mot terrängkörning på barmark får fordon ställas upp eller parkeras i anslutning till väg. Det är alltså tillåtet att köra av vägen en kort bit för att parkera, men inte att fortsätta in i terrängen.

Förklaring: Jaktredskap, fortskaffningsmedel och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid jaktbrott eller jakthäleri får förverkas, om det behövs för att förebygga brott eller det annars finns särskilda skäl. I stället kan värdet förverkas.

Förklaring: Om ett skjutvapen förvaras i ett motordrivet fortskaffningsmedel får det inte finnas ammunition i vapnets patronläge eller magasin. Ammunitionen får alltså medföras, men inte i vapnet. Vapenlagen kräver dessutom att vapnet transporteras oladdat och skyddat mot obehöriga.

Förklaring: Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet inte fullgör skyldigheten att snarast vidta åtgärder för att spåra upp och avliva skadat vilt döms till böter enligt 45 § jaktlagen (det som brukar kallas jaktförseelse). Ringa fall leder inte till ansvar.

Förklaring: Om en person medför ett skjutvapen utan att kunna visa att hon eller han har rätt att inneha det får vapnet omhändertas av bland andra en polis eller jakttillsynsman. Efter en vecka ska vapnet återställas om det inte tagits i beslag eller tillståndet återkallats, och tidigare om personen kan styrka sin rätt.

Förklaring: Vid kollision med björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn är föraren skyldig att snarast möjligt märka ut platsen och underrätta polisen. Skyldigheten gäller även om djuret försvinner, eftersom det kan vara skadat och behöva eftersökas. Polisen kan därefter ge en eftersöksjägare uppdraget att spåra djuret.

Förklaring: Skjutvapen som ingår i ett dödsbo får utan tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet tills vapnet har överlåtits till någon som har rätt att inneha det, eller ska lämnas över till polisen för inlösen. Vapnet ska fortfarande förvaras säkert. Överlåts eller skrotas vapnet inte inom ett år från dödsfallet, och ingen ansöker om tillstånd inom den tiden, ska det lösas in av staten (14 kap. 2 §). Polisen kan också besluta att vapnen ska förvaras av myndigheten om det finns särskild anledning.

Förklaring: Ett tillstånd att inneha skjutvapen för jakt innefattar, om inget annat anges i tillståndet, rätt att använda vapnet även till övning eller tävling samt till avlivning av djur.

Förklaring: Om möjligheterna att nå beslutade mål för skador på skog och trafik inte försvåras får länsstyrelsen i län där älgjakten börjar den 1 september besluta om uppehåll i jakten under högst 14 dagar under älgens parningstid. I vissa fjällområden får uppehåll även beslutas med hänsyn till renskötsel eller snöförhållanden.

Förklaring: Jakttillsynsmän som förordnats av länsstyrelsen har samma befogenhet som polismän att ta egendom i beslag som skäligen kan antas bli förverkad enligt vapenlagen, och ett vapen som innehas utan tillstånd ska som huvudregel förverkas vid vapenbrott. En förordnad jakttillsynsman får dessutom omhänderta ett skjutvapen som någon medför utan att kunna visa att han eller hon har rätt att inneha det; vapnet ska då lämnas tillbaka efter en vecka om det inte har tagits i beslag eller tillståndet återkallats.

Förklaring: På mark som inte är registrerad som licensområde eller älgskötselområde får älgjakt bara avse älgkalv, och jakttiden är då fem dagar. Jaktstarten är densamma som i det älgförvaltningsområde marken ligger i. Vuxna älgar kräver att marken ingår i ett registrerat område med tilldelning. Fälld kalv ska anmälas till länsstyrelsen och fällavgift betalas.