Jägarklar

Kapitel 4 av 17 · 35 min i appen

Känn igen viltet – art, kön och ålder

Artkännedom är grunden för all lovlig och etisk jakt. Naturvårdsverkets kompetensbeskrivning kräver att du känner till hur viltet ser ut – också skillnaderna mellan hanar, honor och ungdjur – och att du har grundläggande kunskap om arternas levnadsvanor och livsmiljöer. Det behövs för att du ska kunna fatta säkra beslut innan du skjuter, men också för att förstå hur avskjutning och viltvård påverkar ett bestånd.

Kapitlet går igenom däggdjur och fåglar som du möter som jägare: hjortdjur, vildsvin, rovdjur, mårddjur, harar, gnagare och sälar, och därefter änder, gäss, hönsfåglar, vadare, måsfåglar, duvor, kråkfåglar, rovfåglar och ugglor. För varje grupp tar vi upp kännetecken, kön och ålder, vanliga förväxlingar och vilka närstående arter som är fredade. Till sist tränar du spår och andra tecken.

Det här ska du kunna

  • Väg ihop flera kännetecken – låt aldrig ett enda intryck avgöra.
  • Lär dig honor, ungdjur och dräkter, inte bara vuxna hanar.
  • Kunna förklara varför en art är lätt att förväxla med en fredad art.

Kom ihåg

  • Säker artbestämning, kön och ålder kommer före varje beslut om skott.
  • Frågan är inte om arten är förbjuden, utan om det finns ett uttryckligt stöd för att jaga den.
  • Form först, sedan rörelse, sedan detaljer – och miljön bara som stöd.
  • Hornlös betyder inte hona – horn fälls varje år och ungdjur saknar ofta synliga horn.
  • Ljus blygdfläck under svansen visar älgko; rosenstockar avslöjar en hornlös tjur.
  • Getens könstofs under spegeln är ett vinterkännetecken; bocken saknar den.
  • Kronhjort: stor, kort svans och gulaktig spegel utan svart kant.
  • Dovhjort: lång svans med svart ovansida och vit spegel med svart kant.
  • Kategorin måste vara säker innan skott – tandbedömning hjälper bara i efterhand.
  • En sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar har ingen jakttid.
  • Vänta in hela gruppen – ett ensamt stort djur kan vara en sugga med dolda kultingar.
  • Björn, varg, lo och järv jagas bara efter särskilt beslut – fällt eller påskjutet djur anmäls samma dag.
  • Mask och kort enfärgad svans – mårdhund. Mask och ringad svans – tvättbjörn.
  • Mink och utter förväxlas vid vatten – minken får jagas, uttern är statens vilt.
  • Skogshare: korta öron och helvit svans. Fälthare: långa öron och svans med svart ovansida.
  • Sälar och ekorre saknar allmän jakttid – jakt kräver särskilt beslut eller skyddsjaktsregel.
  • Varje fågel bestäms för sig – en känd art i flocken bevisar inget om grannen.
  • Kricka och årta förväxlas lätt – särskilt honor och fåglar i eklipsdräkt.
  • Vigg/bergand, sjöorre/svärta och storskrake/småskrake är klassiska förväxlingspar.
  • Bläsgås kan förväxlas med fjällgås, som är akut hotad och statens vilt.
  • Tjäderhöna har rostbrun bröstfläck och rundad stjärt; orrhöna saknar fläcken och har kluven stjärt.
  • Fjällripans tupp har svart ögonstreck i vinterdräkt – dalripan saknar det.
  • Morkulla har jakttid, beckasinerna har det inte.
  • Ringduvan har vitt vingband – skogsduvan saknar helt vita fält och är fredad.
  • Korpen är fredad utom vid skyddsjakt – skilj den från kråka och råka på storlek, stjärt och läte.
  • Alla rovfåglar och ugglor är fredade – många är dessutom statens vilt.
  • Klomärken – hunddjur. Runt utan klor – kattdjur. Fem tår – mårddjur eller björn.
  • Trasig kvist – hjortdjur. Rent och snett avbiten – hare eller gnagare.
  • Lär dig förväxlingsparen – det är där misstagen sker.
  • Du ska kunna förklara vilka kännetecken ditt beslut bygger på.

Kapitlets innehåll

  1. Grundregeln: allt vilt är fredat
  2. Så bygger du en säker artbestämning
  3. Hjortdjurens gemensamma drag
  4. Älgen
  5. Rådjuret
  6. Kronhjorten
  7. Dovhjorten
  8. Kön och ålder hos klövvilt i praktiken
  9. Vildsvinet
  10. Vildsvin i fält – svårare än det låter
  11. De stora rovdjuren
  12. Räv, mårdhund och tvättbjörn
  13. Mårddjuren
  14. Harar och kanin
  15. Gnagare och sälar
  16. Fåglar – dräkter, flygbild och läten
  17. Simänder
  18. Dykänder och skrakar
  19. Gäss och svanar
  20. Skogshöns
  21. Ripor, rapphöna och fasan
  22. Vadare och måsfåglar
  23. Duvor
  24. Kråkfåglar
  25. Rovfåglar och ugglor
  26. Spår i snö och mjuk mark
  27. Spillning, betning och andra tecken
  28. Fredade arter och förväxlingsrisker – sammanställning
  29. Träna som en observatör

Öva på 20 exempelfrågor om artkännedom →

Källor