JägarklarHönsfåglar
Tjäder (Tetrao urogallus)
Vår största hönsfågel och en karaktärsart för gammal tallskog. Tjädern är känd för sitt vårspel på gemensamma spelplatser.
Jaktstatus: Allmän jakttid i större delen av landet (inte på Gotland); kortare tider i södra Sverige
Kännetecken
- Tuppen är mycket stor (oftast 3,5–4,7 kg), svartgrå med blågrönt glänsande bröst, vit fläck vid vingknogen och rött ögonbrynsfält
- Hönan är ungefär hälften så tung, brunspräcklig med rostbrunt bröstband
- Hönan har ljusa 'hängslen' längs ryggsidorna sett bakifrån
- Ljus, kraftig näbb hos tuppen och lång, rundad stjärt som solfjäder vid spel
Förväxlingsarter
Tjäderhönan förväxlas med orrhöna. Tjäderhönan är större, har rostbrunt bröst och stjärt och saknar orrhönans vita vingband.
Levnadssätt och föda
Äter nästan bara tallbarr på vintern och bärris, knoppar, örter och bär på sommaren; kycklingarna lever först på insekter. Spelet sker på våren, och hönan ruvar ensam i ett markbo.
Spår och spillning
Stora tretåiga spår, vid spelet med skåror av släpande vingar. Spillningen är 6–7 cm långa korvar av hopkittade tallbarr.
Jakt och regler
Kulpatron klass 4 är inte tillåten för tjäder – använd lägst klass 3 eller hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20. Jakt med skällande fågelhund på hösten och smyg- eller toppjakt är vanligt. Hållbar jakt kräver hänsyn till lokala stammar och spelplatser.
Fler arter i gruppen hönsfåglar
Källor
- Tjäder – Svenska Jägareförbundet
- Jaktförordning (1987:905), ändrad t.o.m. SFS 2026:1693 – Riksdagen
- NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt – Naturvårdsverket
Jakttider och regler ändras. Kontrollera alltid aktuella bestämmelser i jaktförordningen och hos länsstyrelsen innan jakt.